LoggaExCo Consulting

 

DE VIKTIGASTE REGELVERKEN

De nu tillämpade regelverken, som många länder har antagit i en eller annan form, baseras på ett antal internationella överenskommelser. Avtalen har tillkommit efter hand som behov uppstått, till exempel för att kontrollera handeln med klyvbart material ("Nuclear Suppliers Group", NSG) eller för att reglera handel med såväl kemikalier som utrustning (exempelvis rör och ventiler) som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel, Australiengruppen. CWC, Kemvapenkonventionen, föreskriver att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat. I november 2013 aktualiserades CWC då Syrien som en av få kvarvarande stater undertecknade den, varefter förstöring av landets kemvapen tog sin början. 2013 undertecknade även Somalia konventionen. På samma sätt finns ett regelverk som är avsett förhindra eller åtminstone minska risken för spridning av missilteknologi (Missile Technology Control Regime, MTCR). Det avtal som fått störst spridning och är ratificerat av flest stater, är Wassenaaravtalet, "Wassenaar Arrangement", som hanterar konventionella vapen och så kallade "strategiska produkter", vilka kan komma till användning för tillverkning och spridning av massförstörelsevapen.

Följande lista omfattar de internationella avtal som i många länder ligger till grund för nationella eller regionala (exvis EU) regelverk:

De nationella listorna baseras oftast primärt på Wassenaaravtalet, men kompletteras med delar ur andra regelverk, främst dem som nämnts ovan.

Avtalen och överenskommelserna uppdateras då så erfordras med hänsyn till främst teknikutveckling. Wassenaaravtalet uppdateras oftare än man kankse tror - senast 2018, vilket har följder för många regionala och nationella avtal - till exempel för EU-länderna och därmed även Sverige.

Kontrollistor, dvs. listor som tar upp restriktionsgods och restriktionsteknik (ibland tyvärr benämnt kontrollerade artiklar och kontrollerad teknik), måste därför kontrolleras av användaren så att inte inaktuella listor används.

Produkter som inte återfinns på listorna benämns ofta "ej kontrollerade". Benämningen kan leda till missförstånd (vilket har påpekats av vissa länder): Avses att en "ej kontrollerad" artikel inte har kontrollerats, dvs. att det är inte känt huruvida produkten etc. har undersökts med avseende på eventuella exportrestriktioner eller avses att produkten inte är underkastade restriktioner?

Av det skälet föredrar jag att använda uttrycken "restriktionsgods" etc. varmed förstås att produkten ifråga har exportrestriktioner (och således har undersökts i detta avseende, "kontrollerats").

En varning

Amerikanska produkter, klassificerade enligt det amerikanska regelverket EAR, får en klassificering som kallas ECCN (Export Control Classification Number). Observera att ett ECCN existerar endast för produkter klassificerade enligt det amerikanska regelverket EAR! Klassificeringar av Produkter med Dubbel Användning (PDA, DUI) åsätts en klassificeringskod, Export Control Code, ECC. En amerikansk produkt, som finns i det amerikanska regelverket EAR och har importerats till Sverige, har således ett ECCN då det skeppas från USA. Om produkten återfinns på en svensk (EU) lista över PDA, kan den mycket väl ha en klassificeringskod som är identiskt med ECCN. Detta beror på att både det europeiska och det amerikanska regelverket baseras på Wassenaaravtalets lista över produkter med dubbel användning.

Man bör även vara medveten om att enligt amerikansk lagstiftning är amerikansk exportkontroll extra territoriell, dvs. vid export från ett annat land än USA så gäller det amerikanska regelverket vid export av produkter med amerikanskt innehåll eller producerade med amerikansk teknologi.

Om man inte accepterar detta resonemang, bör man inte befatta sig med amerikansk teknologi eller amerikanska produkter. Amerikanska sanktioner, vid brott mot deras regelverk, omfattar böter och/eller fängelse och/eller svartlistning, dvs man utestängs från köpa eller handla med amerikanska produkter. Noteras bör, att fängelse inte kan komma ifråga förrän den skyldige dömts av amerikansk domstol och kunnat gripas. Brott mot de flesta exportkontrollbestämmelser (vissa WMD-ärenden undantagna) leder dock inte till utlämning.

Nedan följer kortfattade karaktäristika för några aktuella kontrollistor.

Wassenaar

I Wassenaar-gruppen, dvs. de länder som anslutit sig och undertecknat avtalet, ingår de flesta västländer. Hela EU, USA, Kanada, Japan, Sydafrika, Ryssland samt ytterligare några länder - totalt 41 - har förbundit sig att följa de riktlinjer och bestämmelser som "the Wassenaar arrangement" kommit överens om.

Från Wassenaars hemsida har följande hämtats:

The Wassenaar Arrangement has been established in order to contribute to regional and international security and stability, by promoting transparency and greater responsibility in transfers of conventional arms and dual-use goods and technologies, thus preventing destabilising accumulations. Participating States seek, through their national policies, to ensure that transfers of these items do not contribute to the development or enhancement of military capabilities which undermine these goals, and are not diverted to support such capabilities.

Wassenaar gruppen sammanträder ett par gånger årligen i Wien för att komma överens om uppdatering av de två listor som utgör stommen i överenskommelsen:

Denna indelning kommer man sedan att möta i olika former hos de deltagande ländernas regelverk.

EU

EUs medlemsländer är med automatik även medlemmar i Wassenaaravtalet (+ ytterligare några av de ovan angivna regelverken). EU har tagit fram två listor, baserade på Wassenaaravtalet men kompletterade med restriktioner från andra internationella avtal. I huvudsak är det dock inte så svårt att känna igen Wassenaarlistorna i EU listorna Common Military List ("EUML") och Dual Use List ("PDA").

För att underlätta överföringen av produkter (i vidsträckt bemärkelse) mellan EU-länder, har EU infört ett antal undantagsbestämmelser som gäller såväl EUML som PDA. För att kunna komma ifråga för dessa undantag ställs speciella krav på det exporterande företaget.

En speciell roll har sex-nationersavtalet eller LOI, vilket ska bland annat underlätta utbyte av information mellan de sex signatärländerna (varav Sverige är ett). Därmed hoppas man minska kostnaderna för utveckling av försvarsmateriel genom att undvika parallellutveckling av avancerad militär materiel.

EUML

EUs militära lista baseras på Wassenaars militära lista och omfattar 22 grupper - ML1- ML22. Beteckningen "ML" återfinns inte alltid - i Tyskland kallas kontrollgrupperna A001 osv.

Vissa länder, till exempel UK - har ytterligare några grupper med beteckningen PL. Sverige har lagt till två grupper i sin nationella ML, grupperna NL1 och NL2.

EU PDA

PDA-listan baseras även den på Wassenaaravtalet och omfattar 10 kategorier - samma indelning som i Wassenaarlistan. Innehållet i kategorierna kan dock variera mellan olika EU-länder - inte reducerade men väl utökade.

I vissa länder, till exempel Tyskland, finns nationella tillägg. Dessa har nummer serien 991 - 999. Ett 991-nummer i Tyskland är dock inte nödvändigtvis detsamma som ett 991-nummer i ett annat land.

Vilka dessa nationella tillägg är, framgår av EUs regelverk.

Sverige

KM/ML

Observera att Lagen om krigsmateriel såväl som Förordningen om krigsmateriel har ändrats och att dessa ändringar gäller fr o m 2019-07-05. Se vidare under "Nyheter".

Sverige måste tills vidare hålla sig med två system: En i lag fastställd uppdelning av krigsmateriel i "Krigsmateriel för strid", KS, och "Övrig krigsmateriel", ÖK samt EUs regelverk.

Konsekvensen vad avser "krigsmateriel" eller försvarsmateriel är, att i ansökningar mm. måste såväl EUML koden anges som beteckningen "KS" eller "ÖK". Däremot erfordras inte längre detaljklassificering inom respektive KS/ÖK-kategori.

PDA

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Den senaste PDA-listan gäller från och med 18 december 2018.

USA

De för svenska företag viktigaste regelverken hanteras av tre departement: State Department ansvarar för regelverket som beskriver hanteringen av krigsmaterielklassificerade produkter(ITAR, International Trade in Arms Regulations), Commerce Department ansvarar för huvuddelen av övrig materiel (som inte ingår i något annat departements ansvar), förtecknad i EAR (Export Administration Regulations) samt Finansdepartementet genom sin byrå OFAC (Office of Foreign Assets Controls). Härutöver finns ett antal andra myndigheter som har beslutsrätt inom området exportkontroll t ex Federal and Drug Administration (FDA), Nuclear Regulatory Commission m fl

Den legala grunden för amerikansk exportkontroll för vapen finns i Arms Export Controls Act (AECA).

En av de viktigaste sakerna att hålla i minnet är, att de amerikanska reglerna är extraterritoriella, dvs. amerikanska myndigheter anser och hävdar att deras regelverk gäller över hela världen. Innebörden är bland annat, att en amerikansk produkt "alltid" (men det finns en hel del undantag) lyder under amerikansk lag. En köpare av vissa amerikanska produkter kan alltså inte hantera dem godtyckligt, utan måste hela tiden ha kunskap om vilka restriktioner som finns - inte minst riktade mot vissa länder och en stor mängd personer, företag och institutioner över hela världen. Även i Sverige!

Se vidare "Nyheter".

ITAR

Baseras på Wassenaars ML, men är mer omfattande. Har många likheter med EUML, men listorna är långt ifrån identiska.

Inom ITAR skiljer man på olika kategorier av materiel: Hemlig, MDE (Major Defense Equipment), SME (Signifikant Military Equipment) och övrig ITAR-klassad materiel. MDE är en delmängd av SME.

Man har sedan några år tillbaka arbetat med Export Control Reform (ECR), vilken av olika skäl för över viss krigsmateriel från ITAR till EAR. Mer om detta på ECR.

Hanteringen av ITAR-klassade produkter är mycket reglerad, vilket ställer stora krav på dokumentation, intyg mm. I princip ska det vara möjligt att följa en ITAR-klassad produkt från leverans från den amerikanske leverantören intill produktens skrotning.

Olika typer av samarbetsavtal (TAA, MLA, WDA) kräver speciell uppmärksamhet, inte minst då de i vissa fall kan strida mot andra länders nationella lagstiftning.

EAR

I motsats till såväl Wassenaars som EUs PDA-listor omfattas alla produkter med amerikanskt ursprung av någon form av exportrestrktioner. För EUs vidkommande gäller, att om en produkt inte återfinns på EUML eller PDA-listan (eller i ett nationellt tillägg), så är den inte föremål för restriktioner (det finns dock vissa speciella undantagsbestämelser även här - till exempel "catch-all och sanktionslitorna). För produkter som exporteras från USA finns ingen "friklausul" men en "slaskpott"- EAR99. Men även för de produkter som hör hemma i denna kategori gäller exportrestriktioner!

Ett av resultaten från Export Control Reform - ECR - är att ett antal militära produkter - vilka tidigare fanns på USML (ITAR) - numera finns på BIS EAR, oftast under produktgrupp 6 (exempelvis 9A610 Military aircraft and related commodities, other than those enumerated in 9A991.a.

EAR är inte lätt att tillämpa på ett 100 procent riktigt sätt. Att korrekt kunna tillämpa undantag och specialbestämmelser är en sann utmaning. Och att göra fel, kan få förödande konsekvenser.

de-minimis

Beräkning av de-minimisvärde är ofta föremål för långa och inte sällan bristfälligt underbyggda diskussioner. de-minimisregeln (som i detta sammanhang avser beräkning av licenspliktigt innehåll i utanför USA producerade artiklar) innebär förenklat uttryck att USA vill bestämma när licenspliktigt amerikanskt innehåll i en produkt får så stor (ekonomisk eller teknisk) genomslagskraft att amerikanskt regelverk ska tillämpas. Observera att det är det amerikanska innehållet med restriktioner till slutanvändarlandet som ingår i beräkningern. I de allra flesta fall således inte artiklar klassificerade EAR99. Notera även att de-minimisregeln ointe kan tillämpas på alla amerikanska produkter - exemplevis teknologi och viss kruypteringsprogramvara mm).

Läs vidare i EAR §734. I Supplement 2 till §734 redovvisar man riktlinjer för beräkning av de-minimis. Läsvärt!

FAC (OFAC)

Office of Foreign Assets Control (OFAC) övervakar bland annat betalningsströmmar för att tillse, att inga betalningstransaktioner involverar personer, företag, organisationer eller länder som på något sätt amerikanska myndigheter har motsatt sig affärsförbindelser med.

Det är värt att komma ihåg, att såväl banker och som finansieringsinstitut (inom och utom USA) har dömts att betala böter i mångmiljonklassen för att ha överträtt OFACs regelverk.

Det är värt att notera, att export av EAR-klassificerade prdoukter kan vara OK enligt BIS (som "äger" EAR), men inte tillåtet enligt OFAC. Exempel på detta är export av vissa produkter till Iran.

Övriga

Norge tillämpar EUs kontrollistor, EUML och PDA.

Många andra länder baserar sina restriktionslistor på Wassenaaravtalet - även om de inte är medlemmar.

Flera länder i världen saknar formella bestämmelser om exportkontroll, men det antalet minskar. Bland andra gör ISP insatser för att informera länder som inte skrivit på Wassenaaravtalet.

© ExCo Consulting 2013 - 2019. No parts of this document may, in part or in whole, be reproduced in any form whatsoever without prior written permission by ExCo Consulting. Exception is made for parts being reproduced from official documents.

Uppdaterad 2019-08-04