Amerikanskt beroende
USA
De för de flesta svenska företag viktigaste regelverken hanteras av tre departement: State Departement (”Utrikesdepartementet”) ansvarar för regelverket som beskriver hanteringen av krigsmaterielklassificerade produkter (ITAR, International Trade in Arms Regulations), Commerce Departement ansvarar för huvuddelen av övrig materiel (som inte ingår i något annat departements ansvar), förtecknad i EAR (Export Administration Regulations) samt Finansdepartementet genom sin byrå OFAC (Office of Foreign Assets Controls). Härutöver finns ett antal andra myndigheter som har beslutsrätt inom området exportkontroll t ex Federal and Drug Administration (FDA), Departement of Energy (DoE), US NRC (US Nuclear Regulatory Commission) m fl.
Den legala grunden för amerikansk exportkontroll för vapen finns i Arms Export Controls Act (AECA).
En av de viktigaste sakerna att hålla i minnet är, att de amerikanska reglerna är extraterritoriella, dvs. amerikanska myndigheter anser och hävdar att deras regelverk gäller över hela världen. Innebörden är bland annat, att en amerikansk produkt ”alltid” (men det finns en hel del undantag) lyder under amerikansk lag. En köpare av vissa amerikanska produkter kan alltså inte hantera dem godtyckligt, utan måste hela tiden ha kunskap om vilka restriktioner som finns – inte minst de som riktas mot vissa länder och en stor mängd personer, företag och institutioner över hela världen. Även i Sverige!
ITAR
Baseras på Wassenaars ML, men är mer omfattande. Har många likheter med EUML, men listorna är långt ifrån identiska.
Inom ITAR skiljer man på olika kategorier av materiel: Classified (Hemlig), MDE (Major Defense Equipment), SME (Signifikant Military Equipment) och övrig ITAR-klassad materiel. MDE är en delmängd av SME.
Man har sedan några år tillbaka arbetat med Export Control Reform (ECR), vilken av olika skäl för över viss krigsmateriel från ITAR till EAR.
Hanteringen av ITAR-klassade produkter är mycket reglerad, vilket ställer stora krav på dokumentation, intyg mm. I princip ska det vara möjligt att följa en ITAR-klassificerad produkt från leverans från den amerikanske leverantören intill produktens skrotning.
Olika typer av samarbetsavtal (TAA, MLA, WDA) kräver speciell uppmärksamhet, inte minst då de i vissa fall kan strida mot andra länders nationella lagstiftning.
EAR
I motsats till såväl Wassenaars som EUs PDA-listor omfattas praktiskt taget alla produkter med amerikanskt ursprung av någon form av exportrestriktioner. För EUs vidkommande gäller, att om en produkt inte återfinns på EUML eller PDA-listan (eller i ett nationellt tillägg), så är den inte föremål för restriktioner (det finns dock vissa speciella undantagsbestämmelser även här – till exempel ”catch-all” och sanktionslistorna). För produkter som exporteras från USA finns ingen ”friklausul” men en ”slaskpott”- EAR99. Men även för de produkter som hör hemma i denna kategori gällervissa exportrestriktioner!
Exempel: Om man skulle föra ut en BigMac från USA klassificeras den EAR99. Förutom ett eventuellt importtillstånd till vissa länder (avseende livsmedel) kan även en export- eller reexportlicens erfordras från USA för export till vissa länder, företag och personer.
Ett av resultaten från Export Control Reform – ECR – är att ett antal militära produkter – vilka tidigare fanns på USML (ITAR) – numera finns på BIS EAR, oftast under Category 0 eller 9.
Exempel: 0A606 ” Ground vehicles …” och 9A610 Military aircraft and related commodities, other than those enumerated in 9A991.a.).
Notera att den tredje siffran som regel överensstämmer med motsvarande siffra i Wassenaars militära lista!
EAR är inte lätt att tillämpa på ett 100 procent riktigt sätt. Att korrekt kunna tillämpa undantag och specialbestämmelser är en sann utmaning. Och att göra fel, kan få förödande konsekvenser.
FAC (OFAC)
Office of Foreign Assets Control (OFAC) övervakar bland annat betalningsströmmar för att tillse, att inga betalningstransaktioner involverar personer, företag, organisationer eller länder som på något sätt amerikanska myndigheter har motsatt sig affärsförbindelser med.
Det är värt att komma ihåg, att såväl banker och som finansieringsinstitut (inom och utom USA) har dömts att betala böter i mångmiljonklassen för att ha överträtt OFACs regelverk.
Det är vidare värt att notera, att export av EAR-klassificerade produkter kan vara OK enligt BIS (som ”äger” EAR), men inte tillåtet enligt OFAC. Exempel på detta är export av vissa produkter till Iran och Kina. Och OFAC har i dessa fall högre prioritet än EAR.
Personer med dubbelt eller tredubbelt medlemskap
Regelverket: Dual or third country citizenship. Riskfaktorn – sedd från USAs sida – varierar med nationaliteten, anställningsförhållande etc. Innan man ingår avtal med US företag bör man granska vilka krav som motparten ställer, baserat på USA regelverk, och hur det skulle kunna påverka det egna företaget. Det finns vissa möjligheter till regelundantag, men stor försiktighet tillråds – inte minst då USAs bestämmelser kan vara i konflikt med diskrimineringslagen i Sverige (och andra länder).
Notera att det kan vara ett brott mot US exportlagstiftning att låta en medarbetare med dubbelt eller tredubbelt medborgarskap ta del av amerikansk teknisk information eller arbeta med amerikanska produkter enligt US regelverk avseende s.k. deemed reexport. Innebörden – från US synpunkt – är att information överförd till en person med annat medborgarskap än amerikanskt betraktas som export till det land där medarbetaren har sitt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd.
Mycket speciella regler gäller – bestämmelserna i ITAR och EAR är inte identiska.
US person
Begreppet ”US person” är tillämpligt även på juridiska personer. Ett företag i EU kan således under vissa förhållanden och i enlighet med US lag ses som ”a US person” och får då inte bedriva handel med vissa stater, organisationer, myndigheter eller personer vilka listats på någon av USAs sanktionslistor. För ytterligare information hänvisas till BIS EAR och OFAC. En bra genväg är Consolidated Sanctions Lists, till vilken det finns en länk på BIS EAR hemsida
En varning
Amerikanska produkter, klassificerade enligt det amerikanska regelverket EAR, får en klassificering som kallas ECCN (Export Control Classification Number). Observera att ett ECCN existerar endast för produkter klassificerade enligt det amerikanska regelverket EAR! Klassificeringar av Produkter med Dubbel Användning (PDA, DUI) åsätts en klassificeringskod, Export Control Code, ECC. En amerikansk produkt, som finns i det amerikanska regelverket EAR och har importerats till Sverige, har således ett ECCN då det skeppas från USA. Om produkten återfinns på en svensk (EU) lista över PDA, kan den mycket väl ha en klassificeringskod som är identisk med ECCN, men beteckningen kallas då ECC. Detta beror på att både det europeiska och det amerikanska regelverken baseras på Wassenaaravtalets lista över produkter med dubbel användning.
Man bör även vara medveten om att enligt amerikansk lagstiftning är amerikansk exportkontroll extra territoriell, dvs. vid export från ett annat land än USA så kan en produkt (produkt i vidsträckt bemärkelse) med amerikanskt innehåll eller producerade med amerikansk teknologi vara underkastad något av de amerikanska regelverken, främst ITAR eller EAR men även andra regelverk, exempelvis Department of Energy (DoE) eller US NRC (US Nuclear Regulatory Committee) vad gäller kärnteknologi.
Om man inte accepterar att amerikanska lagstiftning vad avser exportkontroll är extraterritoriell, bör man inte befatta sig med amerikansk teknologi eller amerikanska produkter. Amerikanska sanktioner, vid brott mot deras regelverk, omfattar böter och/eller fängelse och/eller svartlistning, dvs man utestängs från att köpa eller handla med amerikanska produkter. Noteras bör, att fängelse inte kan komma ifråga förrän den skyldige dömts av amerikansk domstol och kunnat gripas. Brott mot de flesta exportkontrollbestämmelser (vissa WMD-ärenden undantagna) leder dock inte till utlämning.
