Lite historik och kuriosa
EXPORTKONTROLLEN I HISTORIEN
Exportkontroll har tusenåriga anor: Vikingarnas förbud mot försäljning av vissa vapen (till fiender…), Kinas tidigare förbud mot export av teplantor och förbudet mot export av kunskapen om glas- och spegeltillverkning från Venedig är bara några av verkliga exportrestriktioner som backades upp av mycket stränga straff. Även i den antika mytologin förekommer exportkontroll: Överföringen av eld till människorna var förbjuden, men förbudet bröts av Prometeus med för honom ödesdigra konsekvenser.
I modern tid tog exportkontrollen fart efter VK2 då världen polariserades i dess väst-(NATO-) orienterade del, CoCom, och dess östliga, WP-baserade motpart, COMECON. Dessa handelsblock upphörde 1994 respektive 1991 – men export-kontrollen avseende främst högteknologi och teknologi som kan kopplas till WMD (massförstörelsevapen) har därefter skärpts ytterligare. Nya aktörer – exempelvis Kina – har inte minskat kraven på kontroll över vem som får anskaffa vilken materiel.
Inledningsvis tillkom exportkontroll på individuella initiativ (se ovan), men efter hand har internationella överenskommelser blivit allt viktigare
Exempel:
- Wassenaar – Produkter med dubbel användning, krigsmateriel och massförstörelsevapen
- Nuclear Suppliers’ Group, NSG – klyvbart material
- Missile Technology Control Regime, MTCR – missilteknologi
- Australiengruppen – biologiska och kemiska vapen
- m fl
Förutom produktlistor, baserade på internationella överenskommelser, omfattar exportkontrollen även begränsningar och förbud mot försäljning av visa produkter till vissa mottagare. Den typen av begränsningar eller förbud publiceras på speciella sanktionslistor. Sanktionerna kan beslutas nationellt (exempelvis USA), regionalt (EU) eller internationellt (FN) och har kortare eller längre giltighetstider. Brott mot sanktionerna bedöms allvarligt.
