Regelverk

DE VIKTIGASTE REGELVERKEN

De nu tillämpade regelverken, som många länder har antagit i en eller annan form, baseras på ett antal internationella överenskommelser.

Avtalen har tillkommit efter hand som behov uppstått, till exempel för att kontrollera handeln med klyvbart material (”Nuclear Suppliers Group”, NSG) eller för att reglera handel med såväl kemikalier som utrustning (exempelvis rör och ventiler) som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel, Australiengruppen.

CWC, Kemvapenkonventionen, föreskriver att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat. I november 2013 aktualiserades CWC då Syrien som en av få kvarvarande stater undertecknade den, varefter förstöring av landets kemvapen tog sin början. 2013 undertecknade även Somalia konventionen. På samma sätt finns ett regelverk som är avsett förhindra eller åtminstone minska risken för spridning av missilteknologi (Missile Technology Control Regime, MTCR). Det avtal som fått störst spridning och är ratificerat av flest stater, är

Wassenaaravtalet, ”Wassenaar Arrangement”, som hanterar konventionella vapen och så kallade ”strategiska produkter”, vilka kan komma till användning för tillverkning och spridning av massförstörelsevapen. Till dags dato har endast < 20% av världens stater undertecknat avtalet – men flera av de stater som inte undertecknat avtalet följer det till stora delar. Notera att Kina ännu inte skrivit på avtalet – men man arbetar med ny exportkontrollagstiftning, delvis i WA anda. Regelverken uppdateras med viss regelbundenhet, men det för oss viktigaste – Wassenaar Arrangement, WA – uppdateras varje år vilket resulterar i att de flesta nationella och regionala regelverk uppdateras minst en gång per år. Vad gäller USA – ITAR och EAR flera gånger per år.

Följande lista omfattar de internationella avtal som i många länder ligger till grund för nationella eller regionala (exvis EU) regelverk:

Wassenaar Arrangement (WA)
Chemical Weapon Convemtion (CWC)
Nuclear Suppliers Group (NSG)
Biological and Toxin Weapons Convention (BTWC)
Missile Technology Control Regime (MTCR)
Australia Group (AG)

Nationella såväl som regionala (exvis EU) produktlistor baseras primärt på Wassenaaravtalet, men kompletteras med delar ur andra regelverk, främst med delar av dem som nämnts ovan.

Avtalen och överenskommelserna uppdateras då så erfordras med hänsyn till främst teknikutveckling. Wassenaaravtalet uppdateras oftare än man kanske tror, vilket har följder för många regionala och nationella avtal – till exempel för EU-länderna och därmed även Sverige.
Produktlistor, ibland även kallade Kontrollistor, dvs. listor som tar upp restriktionsgods och restriktionsteknik (ibland tyvärr benämnt kontrollerade artiklar och kontrollerad teknik), måste därför kontrolleras av användaren så att inte inaktuella listor används.

Produkter som inte återfinns på listorna benämns ofta ”ej kontrollerade”. Benämningen kan leda till missförstånd (vilket har påpekats av vissa länder): Avses att en ”ej kontrollerad” artikel inte har kontrollerats, dvs. att det inte är känt huruvida produkten etc. har undersökts med avseende på eventuella exportrestriktioner eller avses att produkten inte är underkastade restriktioner?
Av det skälet föredrar jag att använda uttrycken ”restriktionsgods” eller ”restriktionsprodukt”. varmed förstås att produkten ifråga har exportrestriktioner (och således har undersökts i detta avseende, ”kontrollerats”).
Nedan följer kortfattade karaktäristika för några aktuella kontrollistor.

Wassenaar

I Wassenaar-gruppen, dvs. de länder som anslutit sig och undertecknat avtalet, ingår de flesta västländer. Hela EU, USA, Kanada, Japan, Sydafrika, Ryssland samt ytterligare några länder – totalt 43 (av världens c:a 195 självständiga stater!) – har förbundit sig att följa de riktlinjer och bestämmelser som ”the Wassenaar arrangement” kommit överens om. Tyvärr har Kina (PRC) inte undertecknat WA. Den senaste utkastet av Kinas Export Control Law (juli 2020) omfattar heller inte WA.

Från Wassenaars hemsida har följande hämtats:

The Wassenaar Arrangement has been established in order to contribute to regional and international security and stability, by promoting transparency and greater responsibility in transfers of conventional arms and dual-use goods and technologies, thus preventing destabilising accumulations. Participating States seek, through their national policies, to ensure that transfers of these items do not contribute to the development or enhancement of military capabilities which undermine these goals, and are not diverted to support such capabilities.

Wassenaar gruppen sammanträder ett par gånger årligen i Wien för att komma överens om uppdatering av de två listor som utgör stommen i överenskommelsen:

Listan över konventionella vapen
Listan över produkter och teknologier med dubbel användning.
Dessutom finns i den senare listan ett par särskilda listor över ”sensitive” och ”very sensitive” artiklar (t ex undervattenssystem, datorer, kommunikationsprodukter och anordningar för IED – Improvised Explosive Devices).

Denna indelning kommer man sedan att möta i olika former hos de deltagande ländernas regelverk

EU

EUs medlemsländer är med automatik även medlemmar i Wassenaaravtalet (+ ytterligare några av de ovan angivna regelverken). EU har tagit fram två listor, baserade på Wassenaaravtalet, men kompletterade med restriktioner från andra internationella avtal. I huvudsak är det dock inte så svårt att känna igen Wassenaarlistorna i EU listorna: Common Military List (”EUML”) och Dual Use Items List (”PDA”).

EUML

EUs militära lista baseras på Wassenaars militära lista och omfattar 22 grupper – ML1- ML22. Beteckningen ”ML” återfinns inte alltid – i Tyskland kallas kontrollgrupperna A001 osv.

Anm. UK ingår inte i EU men har i huvudsak behållit sina produktlistor. De avviker något från EUs listor, bl a då man infört ytterligare några grupper med beteckningen PL. Sverige har lagt till tre grupper i sin nationella ML, grupperna NL1, NL2 och NL3

För att underlätta överföringen av produkter (i vidsträckt bemärkelse) mellan EU-länder (och export till vissa ytterligare ”pålitliga” länder), har EU infört ett antal undantagsbestämmelser som gäller såväl EUML som PDA. För att kunna komma ifråga för dessa undantag vad gäller krigsmateriel (EUML) ställs speciella krav på det exporterande företaget.

EU PDA

Vad är PDA?

Utdrag ur ISP hemsida:
Produkter med dubbla användningsområden (PDA) har en civil användning, men kan även nyttjas för militära ändamål eller för framställning av massförstörelsevapen och dess bärare. Exempel på PDA kan bland annat vara olika slags material, kemikalier, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler, pumpar samt vissa konsulttjänster och konstruktionsritningar. Som PDA klassificeras också vissa andra produkter av särskild strategisk betydelse, exempelvis utrustning för informationssäkerhet1

PDA-listan baseras även den på Wassenaaravtalet och omfattar 10 kategorier – samma indelning som i Wassenaarlistan. Innehållet i kategorierna kan dock variera mellan olika EU-länder – inte reducerade men väl utökade. Produktlistorna omfattar även produkter som finns upptagna på MTCR, NSG, AU etc. Produktkoden – ECC eller ECCN – innehåller information om vilken internationell överenskommelse eller -lista som produkten finns upptagen på: I koden 3A001 baseras produktkoden på Wassenaar, medan 3A101 baseras på MTCR.

Kategori 0 i EU PDA omfattar ”Kärnmaterial, anläggningar och utrustning” och kräver, tillsammans med ytterligare ett antal artiklar förtecknade i bilaga IV till EU 2022/1,

exporttillstånd – även vid export inom EU. Till skillnad från de flesta andra produkter på PDA-listan som hanteras av ISP, hanterar SSM produkter under kategori 0.

I vissa länder, till exempel Tyskland, finns nationella tillägg. Dessa har nummerserien 991 – 999. Ett 991-nummer i Tyskland är dock inte nödvändigtvis detsamma som ett 991-nummer i ett annat land.

Vilka dessa nationella tillägg är, framgår av EUs regelverk.

Sverige

KM/ML

Observera att Lagen om krigsmateriel såväl som Förordningen om krigsmateriel har ändrats sedan deras tillkomst 1992 och att dessa ändringar införs successivt utan att grundhandlingarnas registreringsnummer

Sverige måste tills vidare hålla sig med två system: En i lag fastställd uppdelning av krigsmateriel i ”Krigsmateriel för strid”, KS, och ”Övrig krigsmateriel”, ÖK samt EUs regelverk.

Konsekvensen vad avser ”krigsmateriel” eller försvarsmateriel är, att i ansökningar mm måste såväl EUML koden anges som beteckningen ”KS” eller ”ÖK”. Däremot erfordras inte längre detaljklassificering inom respektive KS/ÖK-kategori.

PDA

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EU) 2022/1 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.

Övriga

Norge tillämpar EUs kontrollistor, EUML och Dual Use Items List.

Många andra länder baserar sina restriktionslistor på Wassenaaravtalet – även om de inte är medlemmar.

Flera länder i världen saknar formella bestämmelser om exportkontroll, men det antalet länder minskar. Bland andra gör ISP insatser för att informera länder som inte skrivit på Wassenaaravtalet.

© ExCo Consulting 2013 – 2023. No parts of this document may, in part or in whole, be reproduced in any form whatsoever without prior written permission by ExCo Consulting. Exception is made for parts being reproduced from official documents.

KRYPTO

EUs regelverk tar upp kryptorelaterade produkter, inklusive licensundantag, på c:a 15 sidor. EAR omfattar mer än 27 sidor! Enligt EAR erfordras sällan licens för kryptoprodukter – oftast går det att använda licensundantag.

MEN – baserat på den administration som erfordras för att kunna utnyttja exempelvis undantaget ENC, så är det en tveksam lättnad: I många fall tvingas den som utnyttjat ett licensundantag till tämligen omfattande rapportering till BIS. I värsta fall två gånger om året!

Notera även, att den som använder open-source där det ingår US källkod kan vara tvungen att rapportera detta till BIS även om källkoden är publik men använder vad BIS kallar ”non-standard cryptography